Fjärde dagen, Lördag

Igår (fredag) hämtade jag både Aymeric och Marine från skolan vid halvfem, men även deras kompis Inès (lika gammal som Aymeric). De är stökiga och fnittriga och verkar ganska trötta alla tre. Jag föreslår att vi ska måla lite, så vi sätter oss allihop för att rita tillsammans och de lugnar ner sig – tack och lov! De säger vad jag ska rita, jag ritar det och de färglägger sedan. Samarbete på hög nivå!

Lördag morgon. Sängen som är både kall och hård när jag går och lägger mig om kvällarna har blivit sådär lagom morgonvarm och vill inte riktigt släppa taget om mig. När jag gjort mig i ordning sätter jag mig på den nybäddade sängen för att behålla värmen i mina fötter så länge som möjligt!

Efter frukost säger Jluc att vi ska åka och köpa blommor till Isabelle – för hon fyller år idag. (Hejsan hoppsan, kanonbra att han säger det först nu när jag redan sagt god morgon till henne och allt!) 

Vi åker till blomsteraffären och köper 4 buketter med blommor. Jluc åker till frisören medan jag passar barnen i huset.

Klockan blir tre och vi sätter oss i bilen för en ungefär tre timmar lång bilfärd mot Prunier. I början av bilfärden slumrar jag till och ser inte så mycket. När jag vaknar har vi nog rest ett bra tag och landskapet har förändrats. På båda sidor om vägen passerar vi stora gröna beten, gamla ladugårdar och lanthus av sten, många av dem är förfallna. Stenbyggnaderna skvallrar om svunna tider och de ligger ofta i som i ett lugn av lummig grönska. Trots de förfallna husen har de boendena planterat blomster, på flera ställen rosor som gör sig riktigt bra tillsammans med sin omgivning. Så vackert och fridfullt! Jag lyckades tyvärr inte få någon bra bild. Det är lite svårare att fotografera när man sitter i bilen, dessutom är man så tagen så man glömmer bort kameran lite. Kanske lyckas jag få någon bättre bild på hemvägen?

På en liten väg som sluttar upp backe, i anslutning till den stora vägen vi kör på, ser jag tre blå motorcyklister stå som beredda för att starta ett race vilken sekund som helst. Ett ögonblick senare ser jag två män stå lite längre fram mellan två träd med en fartkamera. Ah… Poliser!

Vi kör också förbi fält av solrosor, vid första anblicken är de vissna och svartbruna allihop men så tittar jag närmre och ser några enstaka små gula färgklickar i kanten av åkern :)

Klockan närmar sig sju och vi är framme hos Pascal, Nicolas och Gwen. (Fd. kollegor till Jluc som jag förstod det) Jättetrevliga allihop. Nicolas pratar väldigt bra engelska (t.o.m. utan fransk accent!!) Huset håller på att renoveras och de delar som är renoverade är faktiskt jättefina, de har verkligen en egen stil som klär dem! 

När vi kommer dit påbörjas matlagningen. I köket får Marine hjälpa till och röra i grytan till efterrätten. Efterrätten görs på "Perles Japones", någon slags vita kulor som man kokar i mjölk. Det färdiga resultatet är ungefär som pannacotta men består av kulor och är inte lika gott enligt mig. 

För att göra min kära lillasyster lite avundsjuk så måste jag
ju bara visa en bild på katten också! 

Maten är klar vid halvtio-tiden. Det grillas kyckling, kött, korv och blodkorv. Till detta äter vi chips, ratatouille och bröd. (Givetvis baguetter, som vanligt) Innan vi börjar äta lägger de en hel ost, insvept i aluminiumfolie i grillen (direkt på kolen). När vi så småningom ätit upp huvudrätten hämtar de osten som har blivit klar under tiden vi åt. Det ser ut som när man grillar marshmallows, som en jättemarshmallow som vi doppar brödbitarna i. det var faktiskt riktigt gott! 

På bordet dukar de också fram en skål med sallad och blommor (!?!?!) Blommorna påminner lite om Tagetes och de menar alltså att man kan äta dessa. Jag måste ju passa på att prova så jag tar en blomma i handen och tittar ganska så tveksamt på den innan jag tar mod till mig och stoppar den i munnen. Det kändes helt fel att äta blommor! Det smakar ganska starkt och föll mig inte i smaken, men nu har jag i alla fall provat att käka lite blomster också. 

När vi ska börja äta säger de "Bon Apetit" och frågar  hur man säger samma sak på svenska. Jag får tänka till ett tag innan jag kommer på att det ju heter "smaklig måltid". De förvånas över att jag måste tänka och frågar om jag alla redan glömt svenskan.

Alla är jättetrevliga och jag förundras över hur bra jag faktiskt hänger med i samtalen. Jag förstår långt ifrån allt men när de talar till mig förstår jag det mesta och kan också svara. Vanligtvis brukar jag vara blyg och inte riktigt veta vad jag ska säga i nya eller lite större sällskap men av någon konstig anledning känner jag inte alls samma spärr.

Jag tackar nej till champagnen och säger som det är att jag faktiskt inte alls tycker om champagne. Gwen säger att jag ju måste passa på att prova champagne när jag är i området där den riktiga champagnen görs! Hon säger även att det finns mycket dålig champagne och att detta är den riktiga, goda champagnen. Jag ger det ett försök och provar, och jag måste erkänna att det var gott!

Kvällen rullar på med mycket skratt och stoj. När det väl är läggdags sopar jag tanden och lägger mig nöjd med dagen och slumrar direkt.