Efter första lektionen har vi 15minuter paus innan nästa lektion. Jag går ner och studerar schemat igen. Jag förstår inte alls vart jag ska gå! Två kineser pratar med varandra och pekar på schemat lite då och då, jag frågar dem om de vet vart jag ska. Den ena killen erbjuder sig att visa mig (han gick tydligen i samma klass som mig också) och vi hittar rätt!
Lektionerna är ganska långa, emellanåt är det busenkelt emellanåt är det lite svårare. Men nivån är ganska låg så generellt sätt är det väldigt lätt att hänga med, särskilt med tanke på att undervisningen är på franska.
På lunchen går jag ut och sätter mig på en bänk för att äta min lunch. (Skinkmacka och en liten yoghurt) Killen som visat mig klassrummet stannar till på cykel för att prata lite. Han heter Osman, fyller också år i november och är tydligen inte kines, han bor på gränsen mellan Kina och ....ja något annat. Jag förstod inte riktigt helt vad han menade faktiskt. Han förstår franska väldigt, väldigt bra men det är väldigt, väldigt svårt att förstå honom. Han har en förfärligt svår brytning och uttalar det mesta helt tokigt så man inte förstår ens de enklaste saker han säger. Han stannar och pratar med mig ända tills lunch-rasten är slut. Nästa lektion sätter han sig bredvid mig och tjing, jag har fått min första kompis här i Frankrike!
På tal om tjing... Sista lektionen vi hade började vi med en liten namnlek. Första person skulle säga sitt namn. Andra person skulle säga sitt och första personens namn. Tredje person skulle säga sitt namn samt första och andra personens namn etc. Ni förstår kanske också då hur svårt det var eftersom att alla hette typ Feeee, Tjing, Tjingtjing, Hwraaan, Changcho..... Ja ni fattar.... Vi hade i alla fall kul kan jag lova. De hade lite problem med mitt namn också. Sondra, Swendaa, Shande... Många olika tolkningar av mitt namn fick jag höra idag ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar