Tillbaka i Sverige

 Resan flöt på fint och jag var framme i Ystad på Eriks arbetsplats vid femtiden på tisdagen. Han hade precis slutat så vi åkte hem och gjorde våfflor, det var ju trots allt våffeldagen då på söndagen där innan. Onsdagen började med en joggingtur och sedan arbetsintervju, följt av lite ärenden i Ystad och slutligen lite traktoråkning. På torsdagen gick jag på en annan arbetsintervju och på fredagsmorgonen tog jag bussen hem till stationen där jag blev upphämtad av mamma. Vi åkte vidare ut mot deras nya hus, ut mot skogen - så mysigt där var! Pratade, pratade, pratade och vi blev inte riktigt färdiga till att faktiskt göra oss klara och fixa färdigt tills att gästerna skulle komma för att fira mammas födelsedag. Jag körde och hämtade Linda när hon slutade skolan och hon fick ett litet mpbilfodral i grönt som jag hade virkat till henne i Frankrike. Mamma hade bakat mumsiga mandelgifflar och lite annat mumsigt som vi fikade på när gästerna kommit. Oj vad mina små, söta kusiner hade växt! På kvällen grillade vi flintastek, gjorde världens godaste sallad med någon smarrig fetaost i.

När denna sallad skulle tillredas blev jag kanska konfunerad. "Det står svartpeppar i kryddskåpet" säger mamma. Jag öppnar kryddskåpet. Jag tittar. Jag tittar. Och jag tittar. "Det är den stora burken till vänster" ropar mamma. Stor burk tänker jag och tittar... Det finns en stor burk med lökkrydda och en med mustapippuri men jag kan inte hitta någon svartpeppar! Fast den där mustapippuri, den ser ju lite ut som svartpeppar, undra vad det är för krydda! Jag har aldrig hört talas om den, det måste jag ju lukta på. Jag tar ner burken och luktar på den, det luktar ju till och med svartpeppar! Jag vänder på burken och upptäcker att på andra sidan står det ju faktiskt svartpeppar, det står även peber sort. Jag inser mitt misstag, mustapippuri är uppenbarligen svartpeppar på finska...

På fredagskvällen skjutsade mamma mig och Linda till Pappa. Det kändes så lustigt, för när jag gick in i huset kändes allt som vanligt. Det var ungefär samma känsla som om jag precis bara varit ute med soporna, och inte varit i Frankrike i en halv evighet! Det är ganska fantastiskt hur fort man vänjer sig!! Kvällen eller ja, halva natten ägnade jag åt att packa upp och försöka sortera i ordning på rummet. Jag kom inte långt innan jag insåg att nej, jag är för trött för detta nu! Bytte om till pyjamas och vi satte oss i soffan en stund men sen, sen blev det dyka i sängs.

Lördag. Jag börjar dagen med att fortsätta rensa och plocka på rummet och med packningen. Linda och jag kör in till blomsteraffären i stan för att handla snittkniv till Linda och lite planteringsjord och krukor till mig. Vi kör därefter vidare till Kristianstad för att uträtta ytterligare några ärenden. Väl hemma igen planterade jag mina fröer och vips har klockan blivit så mycket att jag ska hämta tjejerna på stationen. Jag kör dit och finner tre supersnygga unga damer från skåneland! Vi ska fira att jag är tillbaka i Sverige och det gör vi genom att dansa loss till Elisa's i Kristianstad. Kvällen blev fantastisk och kunde nog inte blivit bättre. Det är med ett leende och välförtjänta blåsor under fötterna som jag slumrar på kudden...

En långfrukost inleder söndagen innan jag måste lämna av mina tjejer på stationen igen. Dagen blir världens såsdag. Det är inte mycket jag har fått gjort idag men ändå har tiden tickat på fort. Lite sesamkakor   gjorde jag nu i kväll och förberedde efterrätten för morgondagens middag, då ska jag bjuda tjejerna på en fransk måltid. Idag har med andra ord varit första oplanerade dagen sedan jag kom till Sverige. Ganska skönt, men ännu skönare att jag återigen har planer för morgondagen. Då hade jag tänkt fortsätta röjningen på rummet, handla och laga en massa mat!