Poppis med loppis

Jag har intagits av en plötslig liten loppislängtan. Den kunde väl knappt komma mer lägligt än nu när sommaren snart är inom synhåll och loppisarna dyker upp en efter en som små blomsterknoppar för att sedan braka ut i en färgexplosion som varar hela sommaren... 

Minns när jag var yngre och följde med mamma till Lions loppis i stan. Skulle man mot förmodan bli av med mig så var det bara att gå till bokhyllorna för att hitta mig troget letandes efter gamla Kittyböcker att plöja och lägga till min samling. Femböckerna, och andra häst- eller deckarböcker i Wahlströmsserien gick också bra men ack, inget gick upp mot en spännande Kittybok. 

Jag har alltid funnit mig road av att gå på loppis. Att titta på alla dessa gamla saker, en uppsjö av prylar. Mest skräp egentligen, men det är det som gör det extra spännande att faktiskt hitta något fint i röran. Jag gillar att det har blivit så poppis med loppis. Lite sådär coolt att lyckats hitta riktiga skatter i loppisdjungeln. Coolt att återanvända och vara miljövänlig till på köpet. Då borde man nästan vara dubbelt så cool?

Själv kan jag inte minnas att jag gjort några särskilda fynd förutom böckerna, jag har inte riktigt haft anledning att köpa något annat. Det är det fina med loppis, man kan vara fullt nöjd med att kika på alla dessa gamla saker för att sedan gå därifrån tomhämt och liksom känna sig lättad över att slippa röran.