Jag förstår inte hur de klarar att konkurrera med varandra. Men å andra sidan, de lägger faktiskt en hel del pengar på dessa specialvaror fransmän och fransyskor. Ostar och korvar av olika slag som de helst köper i dessa specialiserade små butiker i stället för att handla allting i en affär.
Åter till la grande Coutellerie. Vi var på markaden Saint-Pierre i Clermont-Ferrand idag. Efter marknadsbesöket passerade vi ett kniveri, som jag väljer att kalla det. En affär som säljer knivar. Låter förfärligt farligt i mina öron och jag hade aldrig vågat vara anställd i en sådan butik! Butiken var liten och vi tog upp i princip hela utrymmet när vi sex klev in med de fyllda kassarna eftermarknaden. I glasmontrar, ungefär som i en guldsmedsaffär, fanns mängder av olika stilfulla knivar av olika märken. Priserna var höga och jag förmodar att kvalitén var lika så. Högt upp på väggen fanns en tv-skärm var på det rullade en film som visade hur knivtillverkningen går till. Jag som alltid varit lite fascinerad över hur saker och ting tillverkas och fastade här.
Glasögon.
Jag måste bara berätta. . . Marine hon var hos optikern på synundersökning som visade på att hon var översynt och behöver glasögon. I fredags, alltså igår hämtade de glasögonen. Jag var på mitt rum när Marine kom tillbaka med ett glasögonfodral i handen. Blunda sa hon och jag gjorde lydigt som hon bad mig. När jag sedan får öppna ögonen igen vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Glasögonen är inte alls som jag hade tänkt mig dem och jag måste samla mig för att inte brista ut i skratt. Hon är väldigt söt i sina glasögon, det förnekar jag inte. Men det ser lite komiskt ut. Eller ja, ganska så komiskt faktiskt. Himmel!
Men söt är hon i alla fall (:
Jag förstår att du hade svårt att hålla dig för skratt jag hade nog inte valt dessa glasögon till henne. Fast dom sitter bra över näsan (yrkesskada).
SvaraRadera