Klockan var väl tio när det plingade på, det var Veronique med bil. Alltså: spring-tajm som bananerna i pyjamas skulle sagt. Vi körde runt i kvarteret och plockade upp resten av gänget. Med bilen full styrde vi kosan mot idrottsplatsen för att ta årets första tur i joggingskorna igen. Nu låter det som om jag (vi) var värsta friskusarna förra året, men så var inte fallet (tyvärr). Jag tror jag kan räkna på min ena hand det antal gånger vi var ute och sprang tillsammans på söndagarna. . . Men det är aldrig för sent att börja igen? Helt ärligt är jag lite småkorkad som inte tar mig tid till det oftare, för jag blir lätt lite småkinkig om jag inte får komma ut och röra på mig lite. Likväl som jag blir gladare och får ny energi av att komma ut lite.
På idrottsplatsen fick jag intrycket av att det var många som hade nyårslöfte att bättra på hälsan för där kryllade av motionssugna fransmän och fransyskor. Det blev en lugn tur och avslutades med att vi tog bilen tillbaka, inkluderat ett kort stopp i byn för att köpa baguetter. Baguetterna var nybakade och det doftade gott när vi fick in dem i bilen. . .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar