Det var igår kväll. Ett vitt täcke av snö lade sig mjukt över stan och när mörkret föll på kändes det inte lika mörkt och främmande som det annars gör. Det var som om mörkret dämpades av snön likt ett skyddande bomullslager av ljus och inte riktigt fick ett stadigt tag om staden, byn. Jag stod vid mitt stora fönster som vetter ut mot ängen och såg på fenomenet. Jag lät glasdörren glida upp helt och kände hur vinterdoften av snö och kyla spred sig i mitt rum och det varma luften byttes ut mot en sval, frisk atmosfär. En sådan otroligt liten men upplyftande detalj i vardagen, i livet.
Idag var vägen mot skolan isig på sina ställen, blöt på andra. Morgonkylan började nog redan släppa när vi traskade mot barnens skola och allt eftersom dagen skridit på har temperaturen höjts och världens vita färg övergår i höstgrå.
Idag har jag letat ytterligare jobb. Jag har även svarat på mejl och gjort lite annan nytta. Ja skrivit mejl till farmor har jag ju också gjort, eftersom jag ju fick brev av henne nu i helgen. Lunch har jag också hunnit med. Tja, kort och gott kan man säg att det är vad dagen omfattat hittills.
Vi hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar