Fel.

När jag packar har jag vanligtvis massor av energi och längtan i min kropp. Energi som gör packandet till ett rent nöje då jag vet att nya äventyr står på vänt. Det vet jag även nu. Ändå känns det tungt och motvilligt att packa. Det är som om hjärtat blockerar de fina, glada känslorna. Som om hjärtat säger "Du är ju dum på riktigt. Dum som flyttar ifrån lyckan" Ush.